Illamående och framsteg

Imorse när jag tvättade mig så tog jag av mig bh:n för att kolla hur de ser ut nu efter sista påfyllningen. Det som först slog mig att det knappt alls är några blåmärken. Jag hade trott att hela brösten skulle vara gulgröna vid det här laget. Han höll ju ändå på i hela 4 timmar med operationen.
Men det är bara det vänstra bröstet som är lite gult på ovansidan ut mot armhålan. Och så har jag fortfarande lite röda prickar under det bröstet, som min plastikkirurg tittade på i förrgår och konstaterade att det var en reaktion mot tejpen som suttit där tidigare.
Nertill under bråda proteserna går brösten inåt/uppåt där de 4 dränen har suttit, sen ungefär mitt under bröstet går det ner som en liten udde. Svårt att förklara, men det kommer väl rätta till sig så småningom.
Rätt som det var började jag känna mig snurrig och illamående och fick sätta mig ner och ta några djupa andetag. Men det gav sig inte utan jag fick lägga mig och vila några minuter.
Jag vet inte vad det var som orsakade detta. Känns ju tråkigt om jag ska bli illamående av mina bröst! Men jag tror att det var hela situationen, när jag tänkte på hur han varit inne och gröpt ur körtlarna...

Min nya stora bh känns betydlig skönare att bära. Trycket över bröstet har minskat lite. Det pirrar och sticker under huden på båda brösten, men det är bara på delen mellan ärret och in mot bröstkorgen som det ofta drar i en muskel så att det känns hårt som betong där under.

Nu klarar jag av sitta med vid köksbordet under lite längre perioder. Obehagskänslan på revbenen börjar ge med sig, hoppas för alltid!

Det svåra är att inte kunna göra så mycket här hemma; som att dra upp eller ner persiennerna, böja sig ner och ta upp något jag tappat på golvet, öppna kylskåpet, inte ens kunna bära en tung vas eller blomkruka, att komma upp från halvliggande läge i soffan... Fortfarande måste nån hjälpa till med en arm under nacke/rygg för att komma upp till sittande läge, men därifrån till stående klarar jag själv med lite möda.