Ang sjukskrivning

Sist jag träffade min plastikkirurg frågade jag om jag kunde börja jobba snart. Och det fick jag om jag kände att jag orkade, skulle börja lite försiktigt i så fall. Då hade jag känt mig stark i några dagar och längtade efter att komma ut och "vidga mina vyer lite". Men denna vecka har jag inte alls varit lika tuff. Det har gjort ont både på revbenen, under vänster bröst och bakpå vänster skuldra i omgångar. Idag går min sjukskrivning ut, men jag ska be honom att förlänga den på måndag när jag ska dit för påfyllning igen.
Jag får ju inte lyfta armarna så armbågarna kommer i axelhöjd eller över, och det är så lätt hänt ju mer jag rör mig. För det gör inte ont när jag höjer armarna, så jag måste verkligen tänka mig för.

Igår gjorde en cybervän sin förebyggande bröstoperation. Idag fick jag mejl att allt gått bra! Så skönt att höra, för mina tankar fanns hos henne hela dagen igår.

Idag har en nära vän träffat sin plastikkirurg för ett sista samtal innan hon ska få en expanderprotes i april.

Det gör mig så nedstämd att denna sjukdom för så mycket elände med sig.
Men snart är vi många som har gått igenom den värsta biten och kan börja att se framåt - till ett lugnare och mindre oroligt liv!
Styrkekramar till oss alla :)

En förbättring

Idag fick jag svar på mina leverprover. "Den senaste kontrollen visar att tre av fyra prover nu är helt normaliserade och att endast ett prov är lätt förhöjt. Sålunda en förbättring. Vi får fundera på om man ska kontrollera proverna om 2-3 månader igen."
Det känns jättebra!
Då får vi se om det är dags för en ny kontroll senare - svaret kändes lite luddigt här. Men jag låter honom fundera vidare :)

Några bilder efter min bröstrekonstruktion

Jag har lagt in några bilder här från den senaste påfyllningen då många har frågat var ärren sitter och hur de fylls på. Här kan ni se hur små ärren är trots att min plastikkirurg har rensat bort alla körtlar och vävnader och även satt in den hårda expandern.
Hoppas jag inte skrämmer någon nu, för detta är ju inte på långa vägar det slutliga resultatet. Och kan inte jämföras med en bröstförstoring.

Tagit tempen och Alvedon mot smärta

Runt 11.40 idag fick jag ont på vänster bröst på insidan. Det kändes som att bh:ns karborre skavde mot huden. Men smärtan sitter längre in mot mitten, mittemellan ärret och bröstkorgen, inte alls vid kardborrknäppningen.
Jag provade att av mig bh:n, med smärtan försvann inte helt. Om jag lyfte upp bh:n och blåste på huden kändes det lite bättre just då.
Jag satt med bh:n uppknäpp ett tag. Men när klockan var 14 bestämde jag mig för att ringa till Plastikmottagningen för att rådgöra med dem, och fråga om jag får gå utan bh:n en längre tid. Kl 12 stänger de mottagningen på fredagar... Då ringde jag till vårdavdelningen och rådgjorde med en sjuksköterska som jag kände väl efter mina dygn där. Min plastikkirurg hade gått hem för dagen, och ingen annan fanns kvar eller hade jour. Hon rådde mig att ta tempen, sen 1 g Alvedon. Om tempen stiger och/eller det onda inte ger mig sig får jag ringa sjukvårdsrådgivningen.
Så typiskt att det ska inträffa när det är helg!
Tempen visade på 37,4.
Jag tog en dusch och smörjde sen in brösten samtidigt som jag kollade det vänstra ordentligt. Det har ju alltid varit större pga av en mängd inre vätska. Nu blir jag osäker om det har blivit ännu större - jag hoppas verkligen det bara är hjärnspöken. Jag vill inte råka ut för någon inflammation!

Duschhjälp

Idag på fm ringde en disktriktsarbetsterapeut upp mig. Hon hade varit här och monterat ställningen på sängen medan jag fortfarande låg inne på USÖ. Hon förhörde sig hur det har gått för mig och undrade om det var något mer hjälpmedel jag behövde.
Så nästa torsdag kommer hon med en sittbänk till badkaret, så jag kan sitta och duscha. Vissa dagar har jag svårt att komma ner till golvet pga smärta, då kan det vara bra att kunna sitta ner och tvätta benen och fötterna.
Det är helt otroligt vilken service de har. Och det hade jag ju ingen aning om förut!

Jag tog en lång promenad i solskenet. Men det blåser iskallt. Ett omkullblåst träd med utslagna videkvistar låg efter vägen, så jag plockade med några kvistar hem och satte ner bland de fina tulpanerna.
Och utanför min dörr har de första krokusen slagit ut!
Våren är i antågande. Härligt!!

Funderingar inför sommaren med denna bh

Jag undrar hur det blir med solandet i sommar. Några gånger till ska jag ju "fyllas på" med 2 veckors mellanrum. Sen ska jag vänta i minst 3 månader innan nästa op blir, det kanske blir i augusti/september - om jag räknar grovt.
Måste jag ha denna bh på mig dygnet runt så länge jag har mina expanderproteser??
Bh:n har ju så breda band samt går så högt upp på bröstkorgen... Kanske kan man sy om den lite, så den blir mer urringad?
Jag funderar också på om det går att färga den ena bh:n svart, så jag har en av varje färg. Det är ju roligare om bh:n smälter in med mina övriga kläder.
Bh:n syns under de flesta kläder jag har/kan ha på mig. Nu kanske jag är lite fåfäng, men jag vill ju kunna känna mig snygg under tiden!

2:a återbesöket, 4:e påfyllningen - och jag får duscha nu!

Idag följde min mamma med mig till Plastikmottagningen och in på rummet. Jag ville att hon skulle se hur min påfyllning går till, och även ta lite kort när han fyller på med den gigantiska sprutan. Mattias sa att han tyckte det bra att hon var med. För det blir ofta en ensam upplevelse annars, som ingen annan riktigt förstår. Han pratade på och berättade vad vi hittills hade gjort och hur det idag skulle gå till. Jätteskönt att han tog sig tid att prata med henne.

Idag fyllde han på 90 ml i båda proteserna.

Rörligare och smidigare

Äntligen kan jag ta mig ur och i bilen utan alltför stora problem. Men det beror lite på vilken bil jag åker med i, hur höga eller låga de är. Det är svårt att ta sig in i bilen från att ha satt sig ner till att vrida runt kroppen och få in benen.
Vissa bildörrar kan jag både öppna och stänga, medan jag måste ha hjälp ibland. Det går jättebra att skjuta upp dörren med foten, lika så att putta igen den med foten!
Lika så har jag upptäckt att säkerhetsbältena är olika hårda, både att dra fram och i själva knäppningen.

Jag kan nu även ligga lite på sidan när jag sover. Förut har brösten varit så svullna och i vägen att det inte alls har funkat.
I soffan kan nu sätta mig med ena benet under mig. Det funkade inte alls för 1 vecka sen. Så visst går det framåt!

Nu håller jag tummarna för att jag ska få må bra imorgon då det är dags för nästa påfyllning, den 4:e.
Kl 9.15 ska jag vara inne på Plastikmottagningen.
Min mor har hjälpt mig att handla idag. Hon kommer hit senare ikväll och sover här. Sen skjutsar hon in mig, och ska även vara med under besöket. Jag har bett henne att ta kort på den gigantiska sprutan. Det kan ju vara skoj att dokumentera den, så jag kommer ihåg den senare.
Jag har lagt fram 2 st Alvedon som jag ska ta i morgon bitti, förebyggande. Och så har jag skrivit en kom-ihåg-lapp om att de ska kolla upp mitt avvikande levervärde, det glömde "vi" helt bort sist. Jag har skrivit om det i tredje stycket här.

8 årskalas blandat med sorg och glädje

Idag har vi grattat syrrans son på 8-årsdagen. Det var bla många böcker, kläder, choklad och en häftig cykel bland presenterna.
Med ett stort leende öppnades present efter present. Så härligt att få njuta av glädjen i hela ansiktet av en förväntasfull liten gullunge!
Min svåger hade gjort det "lätt" för sig, och köpt glasstårtor, kanelbullar och kakor. Att endast bjuda på hembakt tillhör det förgånga, nu måste vi införa nya traditioner för allas skull.
Det är inte lätt för någon av oss med kalas, särskilt inte när någon av min systers barn fyller.
Det är så fel att min syster inte finns med och får njuta av deras liv längre. Allt känns så tomt och orättvist.
Jag blev så ledsen ett tag och fick gå undan för jag ville inte visa barnen att jag grät.
Vi pratar mycket om henne och det kommer många frågor speciellt från syrrans dotter om hur mamma var när hon var liten, vad hon tyckte om,vilka kläder och frisyrer hon tyckte om...
Det känns så skönt att hon vill prata om det, och oftast går det bra för mig att berätta utan att bli ledsen. Men det måste ju få vara så, hon saknas ju oss alla något enormt! Att gå bort i bröstcancer endast 37 år gammal är så fel, så fel.

När vi satt och fikade fick jag några gånger en enorm värk i vänster sida, på nedersta delen av revbenen. Det kom en snabb smärta som gjorde att jag ryckte till ordentligt. Så har jag aldrig känt förut. Men det är väl musklerna som bråkar där också! Det blev att svälja ner 2 Alvedon för att klara av resten av kvällen.

Nu går det framåt

Jag mår mycket bättre, har knappt haft något ont idag och har sovit hela natten. Det känns underbart. Men så har jag tagit det lugnt också.
Ibland tror jag nästan att är normalt, men det räcker med att jag ska böja mig ner och ta på mig strumporna... Då känns det som det är något stort ivägen, som om tröjan har knölat ihop sig. Men det är brösten som är svullna, stora och ivägen. Det går inte heller att få in armarna intill kroppen, pga svullnad och ömhet. Men det är bara små bagateller, med tanke på hur illa det har varit!
Vi har haft en solig och fin dag, och äldsta sonen tvättade av utemöblerna och tog fram dynorna. Det blev en fika utomhus trots lite kalla vindar!
Nu bakar yngsta sonen kladdkakemuffins. Tack och lov att de är så stora och kan hjälpa till med det mesta!!

Ny typ av smärta

I natt hade jag så ont i båda "brösten", det värkte djup inne i mig, en jättekonstig känsla. Det tryckte på både på revbenen och lungorna så det var svårt att andas. Jag fick ta värktabletter 2 ggr under natten och kunde inte sova. Istället för att ligga och "tänka" på smärtan halvsatt jag i sängen och läste en tidning. Jag måste vila tidningen mot knäna för om jag håller upp den med händerna spänner det för mycket över brösten. En bok är inte att tänka på att läsa än, då till och med en tidning är för tung!

Jag har varit ute vid Naturens Hus vid Hjälmaren idag med en kompis och fikat ute i solen. Vi har haft en underbart varm vårdag! Inga utemöbler var framställda, så vi fick 2 fleecefiltar med oss ut och satte oss invid husväggen och njöt av kaffe och morotskaka. Lite problem hade jag att komma ner på marken, det värker i både brösten och magen när jag böjer mig ner. Men det är skönt att ha rakt ryggstöd, mjuka soffor funkar inte alls för ryggen.
En liten promenad blev det också, i snö, lera och is.
Lagom rosiga om kinderna gav vi oss sen av hemåt.
Tänk vad lite sol kan göra för humöret!!

Idag kom mitt recept på Alvedon 100-pack. Nu slipper jag skicka ombud till Apoteket så ofta!
Min Plastikkirurg hade till och med skrivit en personlig liten hälsning...

Jag har sedan hemkomsten från USÖ bara tagit Alvedon vid behov, ibland bara 2 ggr/dygn. Men sen igår kväll har jag haft så ont att jag fått äta dem var 4:e timme.

Nu värker det utanpå brösten, eller värker/pirrar/sticker/ömmar/trycker... en helt ny typ av smärta. Det känns som jag har fått en alldeles för liten bh på mig, eller mer som ett bälte som sitter rakt över brösten. Det gör ont, ont, ont!
Jag hoppas att det betyder att det snart blir bättre, känns som värken har hoppat runt på alla ställen på överkoppen som det går vid det här laget.

Klåda

Några dagar efter operationen fick jag klåda under armarna, i armhålan, som troligtvis berodde på allergi mot häftan runt omslagen. Denna klåda har blivit värre och värre, trots att jag blivit av med häftan och nu har en bh som inte går upp där.
Igår kväll försökte jag raka mig lite försiktigt under armarna, inte lätt när jag inte får lyfta upp armarna! Det är röda veck i armhålan pga av att det alltid är hud mot hud där, och så var det lite rött och irriterat.

Nu på fm ringde jag till plastikmottagningen och frågade vad jag kunde göra mot denna klåda. Sköterskan jag pratade med sa att jag skulle hålla det under uppsikt, så det inte blev en infektion pga att det är för tätt. Nu skulle jag lägga en kompress i armhålan (och hoppas på att jag inte blir allergisk mot häftan igen, jag har 3M som enligt personal på Apoteket ska vara den som andas bäst).

Ett recept på Alvedon skickar de hem till mig per post. Konstigt att det inte går elektroniskt, men trots att det är ett universitetssjukhus ligger de långt efter både vårdcentraler och privata läkarmottagningar.

En notis om att Mattias ska kolla upp mitt levervärde vid nästa besök skrevs in i min journal. Sist glömde både han och jag bort det. Som patient gäller det att vara pigg och alert och klar i huvudet. Det går ju bra hemma, men väl på sjukhuset blir det ju lite nervöst och minnet sviker.

Spökande muskler

Jag har haft så svårt att själv ta mig upp från liggande och halvliggande ställning, trots att jag använt magmusklerna. Häromdagen krampade det lite i magen och när jag tryckte på en punkt på vänster sida alldeles vid naveln så pirrade det högt upp över bröstet mot nyckelbenet. Då testade jag att trycka på höger sida av magen, pirret kom då även över det högra bröstet. Mycket konstigt! Men så kom jag på att min plastikkirurg sagt att mag- och bröstmusklerna växer ihop nu. Inte så konstigt då med denna känsla!

Fredag em och kväll tillbringade jag ihop en kompis och hennes 4-åriga dotter. Hon "kollade" på mina bröst och tycker de ser otroligt bra ut. Lite konstig känsla är det att ta av sig på överkoppen

Illamående och framsteg

Imorse när jag tvättade mig så tog jag av mig bh:n för att kolla hur de ser ut nu efter sista påfyllningen. Det som först slog mig att det knappt alls är några blåmärken. Jag hade trott att hela brösten skulle vara gulgröna vid det här laget. Han höll ju ändå på i hela 4 timmar med operationen.
Men det är bara det vänstra bröstet som är lite gult på ovansidan ut mot armhålan. Och så har jag fortfarande lite röda prickar under det bröstet, som min plastikkirurg tittade på i förrgår och konstaterade att det var en reaktion mot tejpen som suttit där tidigare.
Nertill under bråda proteserna går brösten inåt/uppåt där de 4 dränen har suttit, sen ungefär mitt under bröstet går det ner som en liten udde. Svårt att förklara, men det kommer väl rätta till sig så småningom.
Rätt som det var började jag känna mig snurrig och illamående och fick sätta mig ner och ta några djupa andetag. Men det gav sig inte utan jag fick lägga mig och vila några minuter.
Jag vet inte vad det var som orsakade detta. Känns ju tråkigt om jag ska bli illamående av mina bröst! Men jag tror att det var hela situationen, när jag tänkte på hur han varit inne och gröpt ur körtlarna...

Min nya stora bh känns betydlig skönare att bära. Trycket över bröstet har minskat lite. Det pirrar och sticker under huden på båda brösten, men det är bara på delen mellan ärret och in mot bröstkorgen som det ofta drar i en muskel så att det känns hårt som betong där under.

Nu klarar jag av sitta med vid köksbordet under lite längre perioder. Obehagskänslan på revbenen börjar ge med sig, hoppas för alltid!

Det svåra är att inte kunna göra så mycket här hemma; som att dra upp eller ner persiennerna, böja sig ner och ta upp något jag tappat på golvet, öppna kylskåpet, inte ens kunna bära en tung vas eller blomkruka, att komma upp från halvliggande läge i soffan... Fortfarande måste nån hjälpa till med en arm under nacke/rygg för att komma upp till sittande läge, men därifrån till stående klarar jag själv med lite möda.

Första återbesöket avklarat

Hela min kropp skriker av smärta och vill ligga på sidan i sängen!
Jag som alltid får ont i svanken när jag sover på rygg i vanliga fall. Hur länge måste jag tillbringa nätterna i detta läge? Visserligen har jag ju höj- och sänkbar huvuddel, men det är inte till stor hjälp just nu. Inatt fick jag gå ut och lägga mig i soffan för att vila ryggen lite. Jag sover ju i min sons säng, och inte i min - det kan ju vara en av anledningarna att ryggen protesterar. Vi har ju inte samma madrass i våra sängar.

Igår em var jag på återbesök hos min plastikkirurg. För säkerhets skull hade jag tagit en Alvedon Forte innan M och jag åkte hemifrån, eftersom jag var rädd att protesen skulle ha vridit sig igen.

Äntligen hemma!

I fredags blev jag äntligen utskriven, härligt!!

Nu har jag överlevt helgen hemma. Värken på hela bröstkorgen är mer eller mindre konstant och jag tar en Alvedon Forte vid behov ca var 5:e - 6:e timme. Den första intas mellan 05.30 - 06.15, den tiden då jag blivit väckt de senaste dagarna för att få smärtstillande. Snacka om att kroppen fort vänjer sig!

I lördags knäppte jag upp min bh försiktigt, försiktigt med kardborren för att titta ordentligt på brösten. Nu börjar blåmärken synas, speciellt på högra bröstets överdel. Det är små, små märken där de första dränen satt. Och på höger brösts utsida nertill är det som små röda prickar. Antagligen ett kommande blåmärke eller en reaktion på häftan som suttit där sedan operationen.
På höger sida i höjd med nederdelen av revbenen syns 2 små ärr, de är nog från morfininfarten som jag hade under operationen.

Påfyllnad och roterad protes

Har nu genomlidigt några hemska dagar...jag har mått så enormt illa och inte kommit ur sängen alls på 2 dagar.
På tisdagen fick jag ett medel mot illamående insprutad i en kanyl i armvecket för att försöka äta lite (då jag varken fått i mig lunch eller kvällsmat) men det var precis som stopp i magen - inget fick plats och inget gick ner.
Senare på kvällen fick jag ner en macka - alltid något.