Ont av biltur och kuratorsamtal

Igår kväll lyckades jag få till en halvsittande ställning i soffan... En mjuk kudde bakom ryggen - som inte ens får nudda min rygg pga smärtan! - och så en stelare soffkudde ovanpå den så överdelen av axelpartiet och huvudet lite försiktigt kunde luta mot den. Skönt? Nej!

4:e dagen och något bättre?

Hela natten låg jag och tittade på klockan. Väntade på att det skulle bli dags att få ta nya värktabletter.

Fy!! Jag hoppas verkligen detta är kulmen på detta. Jag orkar snart inte vara kvar i min kropp. 

När jag måste gå på toa: börjar med att väcka min sambo, hissar upp huvuddelen så jag sitter nästan helt rakt upp, fotdelen sänks, kuddarna under knäna tas bort. Sen börjar helvetet med att försöka resa mig ur sängen. Det värker och stretar runt hela magen!

Jag kämpar mig så långt ut mot sängkanten det går. Spjärnar med benen mot/under sängen. Nu är ryggen bättre, så två armar runt mig som puttar på gör att det går snabbare. När jag får hjälp att ta ner benen på golvet går det också snabbare. Det gör att smärtan blir lite mindre i alla fall!

Värre än värst av smärta

De smärtstillande tabletterna hjälper inte alls idag. Jag har ondast på högersida mellan revben och höft.

Jag känner igen smärtan från den första bröstoperationen. Det är outhärdligt!!

Känns som ben skaver mot ben inne i kroppen. Går inte att beskriva. HEMSKT!!!

En dag full med smärta!!!!

Peder kom upp med mitt smärtplåster, nytt vatten, kallelsen till Plastiken så jag hade numret för att få starkare värktabletter. Jag ringde direkt kl 8 till plastiken och fick tala med en sköterska. Hon ville att jag kollade med smärtenheten så jag inte fick fel tabletter ihop med mitt plåster. Jag fick tag i läkarsekreteraren på Smärten direkt. Mina plåster jobbar lokalt. Så jag kunde äta allt. Jag ringde tillbaka direkt. Mattias var ledig idag, men hon skulle se till att en annan plastikkirurg skrev ut ett recept. Hon lovade att ringa och tala om när det var klart. Smärtan var outhärdlig!! Jag kunde inte ligga på nån sida, kändes som jag skulle gå av när jag försökte rulla över för att ta mig upp ur sängen. Tårarna var nära hela tiden. Åh, vad arg jag var på mig själv att jag inte bett om smärtstillande!!!
Peder hade ställt fram mugg, tallrikar, skedar, tepåsar på arbetsbänken så jag kunde nå det.

Öm i hela överkroppen!!

Väcktes strax efter 06.00 av en lätt knackning på dörren. Ljuset från korridoren utanför föll in i vårt rum. En sköterska kom fram till min säng och la lite saker på mitt nattduksbord. "Den här tar vi i baken" sa hon och la nåt på bordet...Är det en spruta mot propp frågade jag. Den fick jag i låret igår... Eller är det nån tablett jag ska ta??? Nej sa hon och log. Det är en febertermomter. Jag var inte alls vaken tror jag. Hihi

Fylld och tömd...

I dag tog jag en lång skön sovmorgon. Har iofs inte sovit på några nätter pga all värk så det var behövligt. Jag hade radion på lite tyst och låg och läste min bok när min mobil plötsligt ringde.
Det var från Plastiken - "Vi har fått ett återbud - kan du komma in idag?" Hjälp! Jo, ja, det går bra...Jag har inte druckit något sen 22 igår kväll!

Måste vara någon mening med det...så länge brukar jag inte klara mig utan frukost!

Narkosbedömning

Idag var det så dags för narkosbedömning inför fettsugningen för att få båda brösten/proteserna lika stora. Läs mer HÄR.
Jag mådde så illa efter den första stora operationen och sen dess har jag alltid varit jätteorolig inför att sövas!!! Finns att läsa om min första op HÄR

Denna förhatliga bc har tagit ännu en alldeles för ung kvinnas liv

Ännu en levnadsglad tjej mitt livet har drabbats av det hemska - bc som spridit sig som metastaser till levern...Usch allt denna läsning påminner allför mycket om min älskade lillasysters sista år!

Ett fint minne som gör så ont!

Åh, den här serien älskade Vicki!

När jag såg en länk till Professor Balthazar på en fb-sida ville jag direkt skicka den till henne: "Kommer du ihåg Vicki ❤"

http://www.youtube.com/watch?v=j9Ii95Z9InY&sns=em

Men det går ju inte... Tänk att den tanken kommer upp fast det är så länge sen hon gick bort... Lilla gumman ❤

Tårarna rinner och rinner på mig. Saknaden gör så ont. Hon var min allra bästa vän. 

Ännu saknar jag våra dagliga samtal, sms och mail. 

Jag vet att du finns nära mig dagligen, jag kan känna en vindpust mot min kind, fjärilen som dansar runt mig, sädesärlan som spatserar utanför käksfönstret.Jag  känner närheten av dig i allt det fina. 

❤ Lilla älskade syster ❤