Vi behövde båda i rummet hjälp med detta. Den ena med bandagerade armar och jag som inte kunde nå ner med mina pga smärta i hela överkroppen. Pip Pip. 37,9 grader - lite förhöjd för mig. Jag fick även mina smärtplåster på plats. Ett godmorgonmess skickade jag till mitt hjärta, då hans alarm ringer 5.50. 7.30 ringde han. Jag hade somnat om och hann inte få tag i mobilen i tid. Såg att det var Peder som ringt, men var så trött att jag somnade om med mobilen på magen. Strax efteråt tändes lampan i taket. Tabletter delades ut. Oj då, här har ni sovmorgon hördes en hurtig norsk röst :) Jag "slängde" benen över sängen....nja, det tog några minuter, all min kraft och många stånkanden att komma upp. 3 djupa andetag, sen kunde jag på dallriga ben gå in i badrummet. Kissade utan problem och tvättade ansiktet. Sen beställde jag FRUKOST Te med mjölk i, en grov smörgås med ost och skinka, vaniljyoghurt med musli, en mugg ProViva - allt slukade jag!! Mmmm så gott! Det var ju så länge sen jag åt - förutom mackan igår kväll, förtås ;) Ronden kom och Mattias berättade att var nöjd med hur operationen hade gått igår. Rören för fettsugningen var 4-5 mm och det är sytt med 2 stygn på var sida om midja. Det kommer vätska lite från dessa sår - och ska så göra. 370 ml fylldes på i 5 sprutor och fylldes ovanför vänster bröst. Det är nästan lika mycket som i protesen! Men 70% kommer försvinna! Det är ömt och tjockt ända upp mot nyckelbenet där. Så högt har han inte kfyllt på sa han. Men hela jag är svullen efter hans ingrepp! Två spruthål har jag även på det vänstra bröstet där han sprutat in lite för att runda till det. Spruthålen är sydda med 1 stygn. Alla stygn lossar av sig själva, om inte kan jag pilla bort de. Jag har en gördel som går från troskanten upp över bröstet. Under det är det fetvadd, kompresser och uppsugande kompresser. Gördeln kan jag ta bort om 5-6 dar och duscha. Det tar 3-4 månader innan all svullnad har lagt sig. Först det ser vi resultatet. Om 10 dagar ska jag på återbesök till sjuksköterska. Om 3-4 månader återbesök till Mattias. Han frågade om jag behövde några värktabletter. Nej, jag har ju smärtplåstret och Alvedon. Ok sa han då. Peder ringde och frågade när jag skulle få åka hem. Jag pratade med Elisabet och frågade om jag kunde äta lunch innan jag blev hämtad. Det var ok. Kom sen på att jag inte beställt nån lunch, men de har alltid några extra portiner sa hon då. Jag jagade smärtenheten hela morgonen för att tala om att jag inte kunde komma på mötet kl 13.30 idag. Elisabet fick hjälpa mig att ringa då batteriet i min mobil började ta slut. Kl 10.20 ringde de tillbaka och tackade för att jag hört av mig i så god tid trots allt - då hade jag ändå börjat ringa direkt efter kl 8.00. Malin och jag låg och pratade och pratade. Jag vilade en hel del. Fick ett par blåa byxor och en kofta. Skjorta hoppade jag över då jag inte kan knäppa den. Nattsärken duger - jag är ju på lasarettet... Sen kom en sköterska in för att inventera. Hon fick gå igenom alla våra sängkläder, det vi hade på oss, storlekar på allt... 1 gång per år görs detta. Det jobbet fick vi uppleva :) Jag fick hjälp att gå ut till matsalen och blev placerad på en stol vid fönstret. Soligt, friskt och blåsigt ute. -4 grader var det imorse hörde vi. Lite salt och peppar gjorde att maten gick ner. Till efterrätt var det rabarberkräm med mjölk. Smakade jättebra. Efter maten blev jag kaffesugen, men kände mig trött. Så jag sa högt att jag ville ta med kaffet till mitt rum. Malin och jag satt vid ett bord med 2 damer. Den ena reste sig och sa att hon kunde hjälpa mig. Hon skulle inte gå tillbaka än, men behövde röra på sig sa hon. Med en arm under min fixade hon kaffe med mjölk. Följde mig till rummet, tog med min gamla kaffekopp och vattenglas ut. Vilken ängel! Jag borstade tänderna, tog på lite deo och började plocka fram mina egna kläder. Skorna nederst i skåpet kom jag inte ner till. Mina joggingbyxor hade jag lagt på en hylla över klädstången...de nådde jag inte. Strumpor och munkjacka tog jag fram. Men strumporna kunde jag inte ta på mig själv... Peder kom strax och hjälpte mig med allt. Jag önskade Malin lycka till med allt - hennes op var en följd av en tidigare där hon gjort en magop och gått ner 75 kg!!! Så gullig och rar tjej! Jag gick själv ut med Peder till bilen. Sakta korta steg. Halvt dubbelvikt. Men så skönt med luft. Jag kunde inte luta mig i bilen, satt framåtlutad pga ömheten i hela överkroppen. Han hämtade en tunn madrass och la på soffan i vardagsrummet. För då den är i skinn så glider kuddarna annars ner. Ett litet bord ställde vi bredvid för mobil, fjärrkontroller och bok. Han åt en snabblunch och åkte sen tillbaka till jobbet.
Som en uppstoppad Michelingubbe känner jag mig
Jag fick tag i ett telefonnummer till Bassängträningen och talade in ett meddelande om att jag inte kan komma på träningen imorgonbitti.
Sen ringde jag Helena och talade om att jag inte kan komma på hennes tjejfest med Hösttema imorgonkväll... Känns som allt roligt händer just denna vecka...och inget får jag vara med på... Men jag är så glad att detta är gjort, trots all smärta. Det ska ju göras.
Jag pratade en sväng med Danne när jag lagt mig. Han var fortfarande förkyld och hängig, men skulle jobba imorgon och han hade även skrivit upp sig för att jobba i helgen. Pengar!
Natten var hemsk! Värken var värre än värst!! Ångrade så att jag inte bad om värktabletter när Mattias frågade!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar