Första veckan med värk och sömnlös

Söndag: Sover halvsittande, eller slumrar mest. Tar inte högsta dosen smärtstillande förrän vid 11, men då har jag jätteont!!! Tänkte ju börja ta vid behov istället för förebyggande. Får utvärdera det till kvällen. Värken idag har varit på utsidan, nedanför armhålan. Känslan av en kniv som sticks in djupare och djupare.
När jag har ont kan jag inte böja armen och handen för att peka ut punkten som smärtar värst. Men så fort jag har smärtstillande i mig är jag rörligare.
Jag kan inte klia mig i nacken och ner mot ryggen, inte peta bort luggen från ögonen, måste torka händerna försiktigt med handduken - annars gör det så ont att jag skriker till.
Vi tänder första ljuset och myser med Blossa Glögg 2011. Det är kaffesmak, men jag tycker inte det smakar så mycket om den. Slappar och sover hela dagen och kvällen.

Måndag: Förstår inte. Det känns inte som jag sover nåt, halvsitter i sängen och tittar rakt fram, utan att vara trött. Men jag förstår ju att jag någon gång sover också. Ligger vaken mellan 4 och 5, orolig och rastlös. Krånglar mig upp ur sängen, kissar, dricker lite vatten och tar mina tabletter.
Mor kommer hit en sväng på fm. Sätter på kaffe och åt oss och jag byter min dagbädd till köksbordet ett tag. Vilken tur att jag adventspyntade innan min op!! Det är så grått och mörkt hela dagarna nu, och stakar och stjärnor lyser upp så mysigt. Mor plockar fram lite tomtar och röda dukar och gör fint på apoteksbänken i hallen. Jag ligger i soffan och tittar på. Orkar inte så mycket mer just nu. Hon får även vinkla upp persiennerna i sovrummet, för jag får inte sträcka upp armarna så långt!
Idag är det 2 år sen Vicki lämnade oss. Mina tankar går tillbaka till hennes sista tid hemma, på USÖ. Hur H ringer till mig 2 på natten mot söndagen...3 timmar senare finns hon inte kvar hos oss... Tårarna rinner och rinner. Varför!! Hur kan livet vara så orättvist???

Tisdag: Slumrar mest hela dagen. Hur kan jag vara så trött??
A kommer hit efter jobbet. Vi fikar, pratar, skrattar, gråter...hon hjälper mig att tvätta håret över handfatet. Vilken lyx!! Håret är nu mjukt och doftar härligt! Jag får tillbaka mitt Implantat-Pass från Polytech som M har kopierat åt mig. Det ska jag ju bära med mig, så nu har jag 2 kopior...jag är så himla tankspridd så det känns skönt! Alltid ska jag väl hitta nåt av dem.
Jag lättar lite försiktigt på bh:n och tittar in i det lilla "titthålet" mellan kompresserna. Det börjar bli lite gulaktigt runt ärren. Efter den förra op:en fick jag knappt några blåmärken - men nu tycks han ha bråkat lite mer med att både få ut de förra expanderproteserna och pula in de nya.
Hoppar över starkaste dosen idag, och tar 2 alvedon på fm och på em. Till kvällen tar jag alla 3 tabletterna för att få sova så gott det nu går.
Flera dagar har jag nu sett hur dammigt det börjar bli här. Men jag får inte ner dammvippan, den ligger i skåpet över städskåpet...jag får inte sträcka upp armarna ända dit...sen när kvällen kommer och jag får besök, är det så mörkt att jag inte ser dammet och glömmer bort det!
K och M kom och hämtade M:s kostym inför begravningen på fredag...barnens gammelmormor har gått bort 90 år gammal. Får man leva så länge, och klara sig själv hemma får man vara glad känns det som. Hon var en riktig krutgumma :)

Onsdag Vilken dag! Känns som jag inte sovit nåt alls i natt! Har så ont, så ont! Det är som en stor tejp sitter fast på ovansidan av brösten och upp hela vägen mot axlarna. Jag vill liksom räta upp överkroppen, böja tillbaka axlarna - men det går inte...
Mor kommer hit. Jag har så ont men hittar inget bra läge någonstans att vila på. Får lägga mig ner i soffan. Tårarna rinner och rinner. Jag har nu så ont på en punkt under höger bröst. När jag trycker mot med armen eller andra handen känns det lite bättre. Så här hade jag nån dag efter förra operationen, när jag låg kvar på USÖ...Mor blandar lite ny saft åt mig. Vi skulle åka på 65-årskalas ikväll, men hon får åka ensam...
M kommer. Packar ner lite kartonger till källaren. Vi dricker lite te och jag slumrar i soffan. När vi ska lägga oss kommer jag på att jag glömt ta mina smärtstillande. Brukar försöka ta det 1 timme innan jag lägger mig, för det tar nästan exakt 1 timme innan smärtan släpper när jag tar dem.

Torsdag: Vaknar av att det ringer på dörren, sen sätts en nyckel in...vet bara 3 som har nyckel hit...känner mig lugn då. Går upp och får på mig en morgonrock, bh:n och bandage-tejp syns i hela urringningen...men det är bara min mor :) Klockan är 10.15...har jag sovit så länge?! Och det härliga är att jag tror jag sovit hela natten också! Tar 2 alvedon. Längtar ut, skulle vilja ta en liten promenad. Men det stormar nåt enorm, så jag avvaktar tills jag känner mig starkare och vinden svagare ;) Ber mor ta ner dammvippan - jag kom ihåg!! :)
Vi tittar i min garderob för att hitta svarta kläder till begravningen på fredag. Upptäcker då att M:s kostymbyxor hänger här...Vad fick han med sig hem?? Troligtvis några av mina svarta byxor.
Slötittar på Leilas söta jul på datorn och slappar i fotöljen. Så skönt att kunna lämna sängen/soffan idag!
D kommer hit efter jobbet och hämtar M:s byxor. Viftar runt lite med dammvippan, men kan inte få upp balkongdörren för att skaka av den... Jaja, den värsta dammen försvann väl från alla synliga ytor...
Äter lite smörgåstårta, jag fick lite rester från kalaset i går som jag missade. Mumsigt!
Slappar i soffan och tittar på NatGeo Wild.