måndag 7 oktober 2013

Lite hjälplös...

Vaknade av det var alldeles tyst i huset... Peder väckte mig innan han gick upp kl 6 för att jag skulle ta mina värktabletter. Sen somnade jag om direkt. Hörde inte ens att han stängde ytterdörren idag. Så nu sitter jag här i morgonrocken...Tur jag har en snygg med broderi på ryggen, huva, fåll längst ner i siden och ett sidenskärp - i fall att någon skulle komma.. Nja, jag mår i alla fall bättre än om jag skulle gå i en sliten.. Men kruxet är att jag så gärna vill få på mig både strumpor och byxor!! Hela helgen har det ju funkat då Peder varit ledig.
Och förra veckan kom han ofta hem en sväng på fm för att kolla om jag behövde hjälp med någonting. Igår bestämde vi så att han skulle komma upp till mig innan han gick till jobbet och ta på mig strumpor och mysbyxor. Jag har 2 mysbyxor som är stora och lösa i linningen så de inte sitter åt och gör ont over magen. Men det blir samtidigt hemskt jobbigt att sova med byxor på. För somna om lär jag garanterat göra då jag sover så illa på nätterna. Men imorse glömde vi detta båda två...så här sitter jag nu... Jag försöker googla för att hitta nån som lost detta problem på eget sätt. Tänker att det måste vara fler än jag som hamnat i denna sits efter en operation. Det finns hjälpmedel att köpa för att trä på sig strumpor och trosor på Varsam
Bla DENNA för att få på sig trosor och byxor
Finns att köpa på Varsam
Men 495 kr känns lite dyrt då jag ju hoppas bli bra igen inom en vecka. Jag ringde då upp en distriktsarbetsterapeut för att höra vad de har att låna ut. Dessa typer av hjälpmedel var det några år sen de slutade att låna ut. Så hon hänvisade till Varsam och önksade mig lycka till... På Varsam finns flera olika hjälpmedel under Strumppådragare Men det käns som sagt onödigt att köpa. Hade ju varit perfekt om jag kunnat låna under de dagar jag behöver tills jag är återställd. Söker vidare ifall jag kan hitta någon som löst det på något eget sätt...en egen uppfinning kanske :)

2 kommentarer:

  1. Men att du ska ha så ont!! Har du inte lidit tillräckligt nu?
    Vad säger läkarna, hur länge ska du gå så här?
    Vad jag förstått när jag läst din blogg så har du ondare efter den här sista operationen - den du trodde skulle vara lättast. Och det beror på din värk, att du har haft ont så länge att din kropp reagerar så starkt nu. Har jag förstått dig rätt då?
    Jag ska själv göra en genetisk bedömning snart då min mormor och min moster har haft bc. Så jag har tidigare följt din blogg och nu när datumet för vår test närmar sig letade jag upp din blogg igen - och fick då se att du gjort ännu en op! Önskar så att du ska bli fri från dina smärtor snabbt nu!
    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anna!
      Jag hoppas så att svaret från er mutationsanalys visar på 0 i arv! Så att du slipper gå och vara orolig över vilket beslut du ska ta. Vilken behandling som blir aktuell. Den långa väntan är hemsk! Vi fick vänta 6 månader på svar, jag vet inte om det alltid är så?
      Jag har fått förklarat för mig att då min kropp är så van vid smärta reagerar den så starkt på minsta lilla smärta den utsätts för. Sen fokuserar både min kropp och hjärna till 100% på detta...Jag som alltid trott att det var tvärtom - att jag var så van vid smärta vid det här laget... Man lär sig nåt nytt hela tiden.
      Lycka till nu!!

      Kram

      Radera